Lite tight med tid

Kom hem från jobbet nu, måste byta kläder och fixa te mig lite snabbt för vi ska iväg på årsmöte på brukshundklubben klockan 5. Jag trodde det skulle vara en lugn och trevlig tillställning men nja, igår sms:ade Helena o att hon skulle ha med sig vin. Vin!? Jag antar att det är en sort med alkohol i. Sedan var Therese och hälsade på mig på jobbet och hon säger då att det brukar vara ös på brukshundklubbens årsmöten. Oj oj oj, vad har vi gett oss in på? Tur att vi kan skylla på Fia och gå hem tidigare… :mrgreen: 

Diskussion x3

Varje gång någon av bilarna ska servas uppkommer samma diskussioner här hemma.

Diskussion nr 1 rör vem som ska ringa. Mina argument är att dels att jag inte ska behöva ringa eftersom bilarna (åtminstone) kan vara Nicklas ansvarsområde. Det och gräsklippningen skulle i så fall vara det enda han har, det är inte mycket begärt. Mitt andra argument är att alltid när jag ska göra något som har med bilarna att göra blir det fel. Det är inte mitt kunskapsområde. Se diskussion nr 3 för förklaring av sistnämnda argument. Nicklas argument är att han är på jobbet och jag är hemma när teleofnsamtalet ska ringas.

Diskussion nr 2: Hyrbil eller inte. Trots att vi båda vet att om servicen förläggs en dag då jag är hemma behövs ingen hyrbil ska ämnet alltid ändå diskuteras. Hyrbil eller inte. Nicklas är för, jag är emot. Mitt argument är att om jag ändå är hemma klara jag mig utan bil. Nicklas har inget argument men vill ändå diskutera möjligheten till hyrbil. Kanske är det en machokillgrej som jag inte förstår mig på?

Diskussion nr 3: När telefonsamtalet väl är avklarat, det blir alltid jag som ringer, påbörjas den sista och tuffaste av diskussionerna. Det finns ingen vinnare, bara två förlorare. Problemet ligger i att bilfirmor vet hur de ska tas med tjejer utan någon kunskap om bilar. Det vet vilka repliker som får tjejen att betala för det där extra osv. För att ta ett exempel. Jag ringde för att beställa service på Golfen idag. Den mycket trevliga snubben frågar om jag vill ha olja till bilen, jag svarar ”ja”. Vidare säger han att det kan behöva fixas med bromasrarn då det brukar behövas vid 6000 servicen, jag svarar ”okej”. Vid återberättade av telefonsamtalet till Nicklas så visar det sig att mina två svar fel, fel, fel, fel, fel och fel. Totalt fel. Det är här diskussion nr 3 sätter in… Jag argumenterar för att Nicklas omöjligen kan säga att jag gör fel då han heller inte bett mig att säga ”nej tack” till de två frågor som snubben tog upp. Nicklas menar att jag borde kunna tänka själv och inse att ovanstående inte behövs. Jag påpekar då att jag inte vet var man kollar oljan heller inte om bromarna är ok.
Vi kommer aldrig någonvart med diskussion nr 3. Det tar liksom slut där, för båda har rätt, eller båda har fel, en tolkningsfråga.

Det hela slutar, alltid, med att Nicklas ringer upp bilfirman för att ”rätta” mina ”misstag”. Jag funderar alltid på varför han inte lär sig att det är så här det slutar, den dagen han inser detta slipper vi diskussion nr 1, 2 och 3. Det hade väl varit smidigare?

Men jag har en plan. Min förebild är min bror, Daniel. När vi var små och mamma bad oss om hjälp med städningen kom vi alla snabbt till insikt med att Daniel svabbade golven enormt slarvig. Resultatet av det blev att jag fick svabba golvet och Daniel fick inte hjälpa till med städningen alls, dvs han slapp. Om jag då alltså skulle använda samma taktik på den här bilservicegrejen skulle det innebära att jag inte bara tackar ja till olja och bromsfix, jag ber dem också att sätta in en gps, en telefon, att pimpa bilen med extraljus och diamantbling på dörrhandtagen, jag ber dem sätta in en specialdesignad hundbur i bagaget och jag ber dem att sätta på de där svindyra fälgarna. Pimp my ride! Då måste väl ändå Nicklas känna att det är rent farligt att be mig beställa service och därmed slipper jag, liksom Daniel slapp svabba! Det är genialiskt! :mrgreen:

Mycket förvirrat

Hade handledarträff i morse. Ska ju skriva examensarbetet den här terminen. Det går sådär för mig för man väl säga. Jag har hamnat i en situation som jag inte är van vid. Jag är nämligen totalt förvirrad. Inför förra träffen visste jag vad jag ville skriva om, men det var ingen vidare bra idé kom vi fram till på mötet. Ohållbart och för svårt. Hmmm, sedan dess lider jag av total hjärndödhet. Vet inte alls hur jag ska gå vidare. Blev inte mycket klokare av dagens träff tyvärr. De idéer som lades fram där finns det redan forskning om. Jag måste hitta ett eget, unikt, syfte. Har ju inriktat mig på rektorns roll, jag tycker rektorn är en spännande filur i skolorganisationen, främst ur en historisk aspekt. Men att få ner detta till ett väl avgränsat syfte var svårare än jag hade trott. Blir väldigt frustrerad av att jag inte har kunnat sätta igång med skrivande än p.g.a. detta. Jag hade ju en sån bra plan över mitt skrivande, men så länge det inte finns något syfte finns det inget att skriva om.
Jag får fundera vidare.

I kväll ska vi åka en sväng till Ullared. Fiafisråtta ska vara hos mamma och Thomas. Mest Thomas antar jag 😉 Mamma vet nog inte om att de ska passa henne för jag ringde Thomas på jobbet. Kanske blir hon mindre glad att jag lämnar min håriga hund där dagen efter hennes storstädning :mrgreen:

Jag blev lite fulliskratt hos mormor och morfar idag. Jag blev bjuden på middag där och när jag ska ta mat från grytorna på spisen kommer morfar in. Han hostar och hostar och hostar. ”Jäkla matos!” utbrister han mellan hostningarna. ”Matos?” frågar jag och undrar varför det skulle vara matos som får en storrökare att hosta? Men så var det visst, både mormor och morfar bedyrade att matos kan vara irriterande och framkalla kli i halsen. Morfar suckar och konstaterar att det är klart att han hostar så när han kommer från ”den friska luften och ciarettröken in till det här fruktansvärda matoset”. Observera hur han uttryckte sig gällande en sammansättning av frisk luft och cigarettrök. Hur tusan får man det att gå ihop? :mrgreen:

Nu måste jag föra över lite money så jag kan betala skiten jag släpar hem från Ullared. 
 

Cult Designs vårnyheter

När jag kollar igenom Cults vårnyheter börjar jag fundera på om det kanske inte är dags att byta ut lite krukor här hemma.
Vi har ju haft samma krukor i fönstren sen vi flyttade in! Det är 5 år sedan snart… Men vi har trivts med dem faktiskt, ok? 😉 De är också från Cult, alla krukor vi har i fönstren i det här huset är från Cult. Det är inte bara mitt fel vill jag tillägga, det är mest Marianas fel, faktiskt :mrgreen:
I vårnyheterna finns en massa fina krukor i färgen äppelgrön. Jag som älskar grönt! Den gröna är dock aningen starkare än den gröna färgen jag har på krukorna nu. Frågan är om det blir för mycket stark grön färg eftersom både gardinen, stolarna och duken lyser gröna. Eftersom vårt kök är så litet kanske det blir lite kaka på kaka? Jag får nog försöka låna hem lite krukor snart för att testa mig fram. Grejen är ju den att byter jag till äppelgröna krukor måste vi ha en ny lampa i köksfönstret. Och sen kanske jag skulle vilja ha en ny panelgardin i köket också…. Nu får vi minsann dra in på godis och annat smått den här månaden för det här blir dyrt låter det som! ;-) 

Grönt är skönt hos Cult Design:

     
  Sparbox Limited ed. 149:-           Kruka Exotic 10cm 103:-

        
           Change 59:-                       Kuddfodral Exotic 240:-

          
       Kruka Ilex 10 cm 103:-             Exotic kruka/vas 297:-

               1474_org.jpg
          Diskmedelspump 203:-       Kub värmeljushållare 100:-

Bilder och priser är från Mias online. Där kan man köpa alla Cults grejer. De säljer också More of Scandinavias underbara saker. Hett tips! :mrgreen:

Inställt

Ikväll skulle jag ha varit på en scrapbookingkurs på jobbet, men den blev inställd. Trist! Jag har trixat med foton på Fia idag som jag tänkte använda. Men jag hoppas att det kommer fler chanser till en sådan kurskväll. Hade varit kul att testa på.
Blev lite dumt för jag åkte och hämtade sallad som vi skulle ha ikväll, precis när jag kommer innanför dörren med allt ringer min mobil, då är det Anna som säger att det hela blev inställt. Shit, salladen då!? Men det löste sig. Jag åkte ner till jobbet med det så får de käka det till middag i morgon.
Fastnade en stund där nere, som vanligt, stod och tjötade med Anna. Vi träffas ju inte så ofta, man får passa på. Men sen tyckte hon att jag skulle gå för hon ville räkna kassan och gå hem 😉

Lite glad är jag att det inte blev något ikväll för nu kan jag nämligen kolla på serien ”Stormen” som börjar på SVT1 nu. Har sett fram emot den serien. Tänka tillbaka lite på den där kvällen. Jag minns precis hur otroligt rädd jag var när vi satt i bilkön på väg till Smålandsstenar och såg träden falla omkring oss. När vi väl kom hem kommer jag ihåg att vi försökte lysa med billamporna på grannens hus för att se hur det stod till hos dem. Deras hus låg, då, inbäddat bland en massa granar. Men det var för mörkt, gick inte att se, inte förrän på morgonen efter. Ja, fy fan vad det såg ut! Grannens hus fick ett träd genom taket men annars klarade det sig bra.
Gudrunkvällen är en sådan där grej som jag kommer berätta om och om igen för mina barn och barnbarn. Stackarna :mrgreen: 

Planering

Idag kommer Nicklas hem på middagen och käkar. Detta innebär att jag måste planera vad jag ska fixa för käk och när jag ska börja fixa det så att allt är klart när han stiger innanför dörren. Det finns inte rum för tidsmisstag idag. Det måste klaffa.
Mitt mission för dagen.
Jag är dålig på tidsplanering. Gillar att planera och gör det mycket, ogillar spontanitet, jag vill vara förberedd liksom. Men när det kommer till tidaspekten är jag kass. Har noll feeling för hur lång tid något kan beräknas ta. Jag är total tidsoptimist. Tror alltid att jag ska hinna mer än vad jag gör. Vill vara tidseffektiv, det är vitkigt. Har jag någon minut över måste jag göra något ”nyttigt”. Måste fylla tiden. Ett bra exemepl är på morgonen när jag ska iväg till skolan. De där sista fem minuterna försöker jag alltid hinna en väldans massa bara för att vara effektiv. På de fem minuterna försöker jag oftast plocka ur diskmaskinen, städa, bädda rent i sängen eller sortera tvätt t.ex. Något måste man ju fylla de där 5 minuterna med, vara tidseffektiv. Resultatet blir alltid att jag blir sen. Alltid. De gånger jag har varit i tid kan jag räkna på fingrarna.
Sedan har vi scenariot med spegeln. När jag ska göra mig i ordning, dvs sminkning och fixa håret, tappar jag totalt känslan för tid. En halvtimme framför spegeln känns lätt som 2 minuter. Jag känner inte hur tiden förvsinner. Blir lika förvånad varje gång klockan är mer än vad jag trott, hur är det möjligt liksom? Även där handlar det om ett effektivt tidsutnyttjande. Jag står sällan framför spegeln i en hel havtimme, det är en massa annt som görs under tiden, vanligtvis samma som ovan gällande morgonen.
Ändå känns det ofta som att jag inte har hunnit med någonting under dagen. Stress hit och stress dit och så känns det ändå som att man inte fått något utfört. Jag måste börja skriva ner vad jag gör under en dag, för egentligen är det nog en hel del, det är bara det att uppgifterna jag utför tillör vardagen. Exemeplvis sortera tvätten. Jag tvättar dagligen. Vi avverkar kläder enormt jag och Nicklas. Tvättkorgen blir full direkt. Men att tvätta och sedan sortera tvätten ser man som en del av vardagen, det räknas inte som en uppgift på riktigt liskom. Men det är de ju! Allt som tar tid är ju en utförd uppgift. Nu när jag bloggar utför jag en uppgift. Sen kan man ju diksutera hur jäkla nödvändigt det ska vara att blogg om sin kassa tidseffektivitet… egentligen. Hmmmm. Jag startar på min ”dagens uppgifter”-lista idag. Kanske gör det att detta blir mitt sista blogginlägg. Bloggen stryks pga av att den skapar en ineffektiv tidsutnyttjning :mrgreen:

Det blir inte alltid som man har tänk, och tur är väl det.

Det blev varken potatismos, fisk eller soppa idag :mrgreen:
Först ringde mamma och ville bjuda oss på middag. Sekunden efter pratar jag med pappa och då bjuder han in oss på våfflor under eftermiddagen. Vilken lyx! Middag på ena stället och efterrätt på det andra. Så skulle man ha det varje helg 😉

Dagens diskussionsämne blev politik på båda ställena. Hmm, jag minns inte riktigt hur vi kom in på det. Jag blir så exalterad när vi diskuterar saker där jag har en stark åsikt. Hade kunnat tjöta vidare på ämnet i en evighets evighet. Kanske inte är så intresserad av just politiken i sig men tycker det är intressant att höra hur folk tänker och höra deras argument till sina åsikter. Det är viktigt tycker jag, att man har bra argument. Det är ännu viktigare att man kan se saker ur andras ögon än sina egna och tänka i andra banor. Viktigast är att man inte fastnar i gamla tankesätt. Samhället förändras och det måste man förstå annars fastnar man i sitt gamla tänk och då är det inte konstigt att man inte förstår hur dagens samhälle ser ut eller känner sig missuppfattad, den som lider värst är den som har fastnat. 
Jag hoppas verkligen att jag inte har samma synsätt och tänk på en massa saker och ting om 10 år som jag har nu. Inte ens om 5 år! För det skulle innebära att jag har fastnat någonstans på vägen. Man måste hänga med, lära sig att tänka om och vara öppen.
Ett bra exempel kan vara, inom politiken, om man har röstat på samma parti hela livet. Då har man missat något på vägen anser jag. Eftersom samhället förändras hela tiden förändras även de olika politiska partiernas ståndpunkter. Det vore därför onaturligt att man sympatiserar med ett och samma politiska parti hela livet och håller sig till att det, och enbart det, är det rätta. Då har man fastnat någontstans på vägen tror jag. Eller så håller man på det partiet ”bara för att det har man alltid gjort”, men det är detsamma som att ha fastnat.

Kanske tycker jag det här är så viktigt för att jag läst till lärare. Då får man höra ganska mycket att det är viktigt att man hänger med. Vilket är mycket logiskt när det gäller just det yrket, bland ungdomarna går förändringarnas vind snabbt. Jag kanske är lite hjärntvättad på ämnet då 😉

Usch vilken natt…

Fy vilken jobbig natt! Igår käkade vi pizza på kvällen. Var skitlänge sedan sist så jag slog på stort och tog en med bearnaisesås och fläskfilé. Mums! Orkade bara halva men lika glad var jag för det. Pizza i två dagar liksom, hurra! 😉
Men det kommer fan inte ner någon pizza i min mage idag!
Vaknade i natt med ett rejält illamående. Snurrade en stund i sängen innan jag tog kudden med mig och lade mig på badrumsmattan. Lika bra att ligga nära dasstolen för om kräkas är äckligt så är det ännu äckligare att torka kräk! Jag låg där en bra stund, sov vissa stunder, låg vaken andra. Kroppen sa åt mig att kräkas men ni vet, det är ju så äcklig så jag kämpade emot. Aldrig i livet! Efter en stund där på badrumsmattan, vet inte hur länge, kände jag mig faktiskt lite bättre. Gick tillbaka till sängen. Fia fick ett utbrott när jag närmade mig hennes biabädd, hon såg inte att det var jag och börade skälla som en galning. Vaktfisen 😉
Idag mår jag bättre, men det känns inte helt 100. De måste ju ha varit pizzan? Något på den som min mage inte tyckte om eller som inte var ok.
Detta innebär att jag måste laga mat idag. Blä, så trist! Vad ska jag hitta på då? Helst bör det väl vara något lättsmält för magen. Potatismos? Fisk… Usch, gillar inte fisk men tvingar ju i Fia kokt fisk när hon har ont i magen, så rätt ska väl vara rätt. Hmm får köra uteslutnings metoden, pizza går iaf fetbort! :mrgreen:

GÖM DIG!

Vi har haft besök, igen. Andra gången den här veckan. Just det, Jehovas…
Jag stod i godan ro i köket och grejade medan Nicklas satt och jobbade i vardagsrummet. Vi hör båda hur en bildörr slår igen någonstans här utanför. Det hörs jäkligt bra här. Kan t.o.m. höra när grannen slår igen en bildörr och han bor ju en bit ifrån.
”Hörde du bildörren? Kommer det någon?” frågar Nicklas.
Vi kikar båda ut genom fönstret men ser ingen bil på den vanliga parkeringen. Men då, när jag vrider huvudet lite åt vänster ser jag den gråa bilen parkerad utmed grusvägen ovanför huset.
”GÖM DIG FÖR I HELVETE DET ÄR DOM!!! fullstädnigt vrålar jag till Nicklas som kastar sig in på dass medan jag slänger mig ner på golvet i köket. Sen väntar vi. Efter en stund hör jag hur Nicklas fnittrar inifrån dass, jag blir själv lite full i skratt men måste bärga mig, de har fortfarande inte knackat på. Det dröjer en bra stund innan det faktiskt knackar. Kanske hörde de mitt lilla utfall och därför tvekade? Kanske gick medhjälparen runt huset för att kolla om hon kunde se någon kräla på golvet? De gav upp ganska snabbt och åkte.
Jag undrar om de nu förstår vår ståndpunkt? Det lyser i hela huset, tv:n är på, två datorer står på i vardagsrummet, det står en gryta och kokar på spisen och två bilar finns på gården. Fattar de nu att vi inte vill!? För att säga det till dem fungerar inte, jag har ju testat.

Hahaha, nu när jag skriver kom det fler bilar och svängde in på grusvägen. ”Det är dom, i ny bil! skriker jag. ”Nej nej”, lugnar Nicklas. ”Det där är Plymoutharna, det är lugnt, de vill ändå inte rekrytera oss.”
Vi drar båda en lättnadens suck, tack och lov för Plymoutharna!

På tiden

I flera år har jag nu samlat gamla kläder som inte längre passar eller tilltalar mig. Även Nicklas kläder har jag samlat. I kassar under skrivbordet har de stått och tagit onödig plats. Så nu var det verkligen på tiden att jag lade ut skiten på Tradera. Eller skit och skit. Vissa grejer är inte använda alls medan annat är använt max 1 gång. Jag kan t.o.m. säga när den där enda gången var, exempelvis juldagen och julafton ;-). Hur onödigt är det inte att köpa kläder som man bara menar använda 1 gång! Hmm, och hur pissigt är det inte att behöva sälja kläder för att de har blivit för små… Aj aj aj. Vissa kläder svider det lite att behöva lägga ut. Min jeanskavaj från Only hade jag gärna behållt, det pickiga linnet från Sister point och det lila linnet med tigertryck från Vero Moda. Mitt hjärta gråter en skvätt över att tiden då jag faktiskt kunde klämma mig i dessa kläder sedan länge är förbi ;-) Jag övertalade Nicklas att lägga ut en av hans Dahlin skjortor. Knappt använd, vilket känns lite tradigt. Men även där måste vi vara realistiska, släppa taget och låta skjortan leva det liv den förtjänar, inte leva instängd i en Ge-Kås påse!
Jag har väl inte ens lagt ut en tredjedel av allt som vi har samlat på oss i Ge-kås kassarna. Mycket finns kvar, men jag överväger starkt att lämna det i UFF-containern istället. Det är så mycket jobb med att lägga ut allt på nätet, betydligt smidigare att ta bilen bort till UFF och kasta in Ge-Kås kassarna där.
Tänk sen när auktionerna går ut då! Hur mycket jobb blir det inte då när man ska skicka allt!? Vad tusan har jag gett mig in på? :mrgreen:

Mina auktioner hittar du här. 

Btw, om jag inte får mina kläder sålda, oddsen är små och hittills är det ganska dött, så får ni höra av er om ni är sugna på något plagg för då skänker jag bort ”skiten” 😉