Månad: februari 2009

Jag kommer på mig själv att om och om igen sucka djupt och uttala ”oj oj oj”, likt en gammal gumma som är trött i ryggen efter att ha krypit runt på alla fyra och skurat golv. Men jag har inte skurat golv, definitivt inte krypandes på alla fyra (fastän Carro säger att man ska göra det ibland, ska tydligen bli asrent då). Jag tror att det istället har att göra med att jag är förkyld, och därmed vansinnigt ynklig, eller kanske att jag har varit på övervåningen hela jäkla dagen och burit och plockat och dragit och slitit, eller så är det kanske en kombination av de båda. I vilket fall som helst så hoppas jag att det här lilla ”tickset” förvinner i takt med förkylningen, eller i takt med att övervånigen blir klar.

Det slog mig nu ikväll att jag borde ta mer kort på hur vår renovering fortlöper. Nicklas har dokumenterat nedervåningens renoveringsarbete, men det är dåligt med bilder på övervåningen. Nu när det äntligen börjar hända lite, som syns menar jag, kunde det ju vara kul att dokumentera framstegen. Måste komma ihåg att smita upp i morgon innan snickaren har hunnit greja allt för mycket. 

Vi fick ihop 4 sopsäckar med grejer att slänga. Ändå så känns det som att vi inte har tagit bort någonting ur den där högen med kartonger. Får kila ut lite då och då till uthuset där skiten nu står för att påminna mig själv om att vi faktiskt har slängt saker 😉

Dagens diskussionen har handlat om huruvida vi ska ha ett dass till där uppe eller inte. Vi är båda överrens (hör och häpna) att det har varit bra med ett till dass med lite förvaringsmöjligheter men samtidigt så är det en stor kostnad med toalett och en massa jobb. Dessutom har vi snedtak så det gäller att planera hur dasset ska se ut för det vore en omöjlighet att sätta upp väggen allt för nära snedtaket, man måste ju kunna stå upprätt någonstans därinne. Vi måste komma fram till en lösning snart för snickarna vill ju sätta upp de där ev. väggarna. Känn ingen press liksom 😉

Nu kommer visst husse och Fisen hem, det blir till att slänga in sistnämnda i duschen för nu har hon varit med i två dagar där uppe bland spån och damm, när man klappar henne får man en fet beläggning på handen, gipsdamm…

Det känns som om jag skriver om hur underbara fredagar är vartenda fredag, men det kan inte sägas för mycket. Allt är bra på fredagar!

Igår var det symöte hos Carro. Tina var med så jag passade på att beställa lite Oriflame-grejer. Blev en kajalpenna och två duschcrémer. En 400ml duschcrémer för 29:-, man var ju bara tvungen att handla! 😉 Vi fastnade framför Sveriges värsta bilförare sen, mycket underhållande program! ”Jag måste ha kebab!” Hahahaha!

Igår tabbade jag mig rejält. Jag berättar det själv här istället så att Nicklas inte ska få nöjet att sprida det hela… Jag var superstressad igår, skulle iväg till VFU-skolan och var tvungen att tanka innan jag åkte. När jag hade tankat skulle jag hem snabbt och fixa en grej och det var då stressen tog över intelligensen. Av någon anledning svänger jag alldeles för sent in på vår parkering. Istället för att graciöst parkera på den halvan av perkeringen som är tom, vlken jag har parkerat på en miljard gånger, kör jag rätt upp över grushögen, den stenhårda frysta grushögen… Skrapde rejält fram på bilen och jag ville inte gå ut och titta. Visade sig att jag ”bara” har skrapat den där svarta listen fram och snön hade tryck in någon plasbit. Det verkar inte som om bilplåten har blivit skrapad i alla fall. Det var ju tur i oturen. Nicklas bara skrattar åt det hela, han tycker nog att det är totalt fantastiskt hur jäkla klantig jag är när det gäller bilarna. Man har ju pajat några fälgar tidigare… Stackars Nicklas.

I helgen ska vi röja på övervåningen. Slänga saker. Det är Nicklas idé, han ringde precis och föreslog att denna aktivitet ska utföras i morgon. Han sa själv att vi måste ”slänga saker”. Han nämnde bl.a. sina trasiga gamla resväskor. Det ska bli intressant att se om han klarar av att utföra sitt förslag. Nicklas och slänga saker går inte riktigt ihop… Jag har verkligen rensat allt bland mina grejer där uppe. Har bara kvar fotoalbum, böcker och filmer. Visserligen finns det mycket av de grejerna men det är inget av det jag kan slänga. Nicklas har så otroligt mycket grejer som jag har velat slänga men nja, det har inte gått. Han är en sparare. Mycket gamla kläder, tidningar och papper. Papper till förbannelse. Han sparar kvitton och har gjort i alla år, det finns många gamla kvitton från flera år tillbaka nedkastade i plastkassar från ICA. Tänk att sortera dem! Något säger mig att vi har en hel dags rensande framför oss.  

Nähe, det här går inte för sig. Jag måste ju åka och handla annars har vi ingen frukost i morgon. Tjing!

Har ni tänkt på att killar oftare än tjejer använder ljudeffekter för att förtydliga något. Jag minns att det var så jädra jobbigt att ha bild under låg- och mellanstadiet för det var sånt liv på grabbarna i klassen när de ritade. Drog de ett streck var de bara tvungna att förtydliga strecket tillkomst med något folm av ljud, typ ”svosch”, ”wohaaa” eller ”baoouu”. Vi tjejer var väl inte så mycket för lustiga ljud, vi pratade väl mest om vad vi ritade, gjorde en berättelse kring teckningen liksom, ”och sen kommer det en häst dit också, en vit, och den är så stor och sen…”.
Men något händer i och med ens utveckling. Tjejerna kan plötsligt rita utan att berätta och killarna, kanske inte tystnar helt, men de tonar åtminstone ner ljudeffekterna.
Men när det gäller killarna verkar det som om det här draget ändå inte riktigt kan överge dem helt. Det sitter så hårt rotat att de måste förstärka det de säger med ljud. Jag har märkt det både hos mina bröder och sambo. För att ta Nicklas som ett exempel så sitter han just nu i telefon med en annan kille. De snackar hemsidor. Nicklas säger: ”Jag skulle vilja flytta ner den där texten, dysch liksom”. Eftersom samtalet sedan fortsätter normalt antar jag att killen i luren förstod. Dysch liksom, det är ju allmänt känt vad det innebär, på killspråk, tydligen.
Hahaha, nu kom det ett till ljud från vardagsrummet, ”Wdosch”. Jag missade sammanhanget men telefonsamtalet fortsätter så det gick nog fram. Jaha, där kom ett ”Dysch” igen. Kanske kan man forska djupare i hur och när de använder de här orden, jag finner det hela mycket roande nämligen

Jag har lovat Nicklas att jag ska gå in till Svenstigs och hämta Golfen som har varit på service. Men nu när jag tittar ut genom fönstret ser jag att det faller ett ”underbart” snöblandat regn från himlen.
Jävla land.

Fick ett skrattanfall här nu som heter duga. Tårarna sprutade och magmusklerna värker
Allt är Nicklas fel!
Jag satt här i soffan och småpratade med Fia. Berättade för henne att om hon bara inte hade fläskat ut sig så i sängen på nätterna så hade hon fått sova där bredvid mig hela nätterna.
Nicklas lyfter då på huvudet och ursäktar sig för att han ”fläskar” ut sig så.
Det tog inte många sekunder innan jag började gapflabba. Stackars sambon, han associerar sig själv med uttrycket ”att fläska ut sig”. Han trodde på allvar att jag satt här och tjatade om att han måste sluta fläskar ut sig.
Det här tyckte jag var vansinnigt roligt. Även nu när jag skriver det måste jag pausa för att skratta av mig. Egentligen är det ju inte så roligt. Inte roligt alls på det där allmänroliga sättet. Men jag är övertrött så skyller på det. 
Nu ska jag sova, får se om det går bra i natt nu när Nicklas ligger bredvid och fläskar ut sig. Hahahahihihihihohohoho!