Vi har haft besök, igen. Andra gången den här veckan. Just det, Jehovas…
Jag stod i godan ro i köket och grejade medan Nicklas satt och jobbade i vardagsrummet. Vi hör båda hur en bildörr slår igen någonstans här utanför. Det hörs jäkligt bra här. Kan t.o.m. höra när grannen slår igen en bildörr och han bor ju en bit ifrån.
”Hörde du bildörren? Kommer det någon?” frågar Nicklas.
Vi kikar båda ut genom fönstret men ser ingen bil på den vanliga parkeringen. Men då, när jag vrider huvudet lite åt vänster ser jag den gråa bilen parkerad utmed grusvägen ovanför huset.
”GÖM DIG FÖRÂ IÂ HELVETE DET ÄR DOM!!! fullstädnigt vrålar jag till Nicklas som kastar sig in på dass medan jag slänger mig ner på golvet i köket. Sen väntar vi. Efter en stund hör jag hur Nicklas fnittrar inifrån dass, jag blir själv lite full i skratt men måste bärga mig, de har fortfarande inte knackat på. Det dröjer en bra stund innan det faktiskt knackar. Kanske hörde de mitt lilla utfall och därför tvekade? Kanske gick medhjälparen runt huset för att kolla om hon kunde se någon kräla på golvet? De gav upp ganska snabbt och åkte.
Jag undrar om de nu förstår vår ståndpunkt? Det lyser i hela huset, tv:n är på, två datorer står på i vardagsrummet, det står en gryta och kokar på spisen och två bilar finns på gården. Fattar de nu att vi inte vill!? För att säga det till dem fungerar inte, jag har ju testat.
Hahaha, nu när jag skriver kom det fler bilar och svängde in på grusvägen. ”Det är dom, i ny bil! skriker jag. ”Nej nej”, lugnar Nicklas. ”Det där är Plymoutharna, det är lugnt, de vill ändå inte rekrytera oss.”
Vi drar båda en lättnadens suck, tack och lov för Plymoutharna!
Hahaha, är nog tur att vi bor mitt ute i skogen!
Verkar nästan som dem är besatta av er! Du får nog snart sätta upp en liten lapp på dörren, där du på ett snällt sätt skriver att du tyvärr inte är intresserad!
Snällt!!?? Jag tror att det är dags att vi blir lite mer otrevliga. Det känns som om de inte förstår annars. En arg lapp får det bli! 😉
Till mina föräldrar kommer det inga Jehovas längre, min mamma läxade upp dem när de var där sist. Då vi har Jehovas i släkten, förklarade mamma för dem hur Jehovas verkligen beter sig 😛 (Och de är inte så trevliga som de ser ut, luras och går bakom ryggen) Sedan dess har de inte haft Jehovas hos sig 🙂