Nicklas noja

Nicklas har en noja som tidigare drev mig till vansinne. Man har liksom fått lära sig att leva med det, för det är en djupt rotad noja, tydligen… 😉
Det handlar om att han aldrig kan göras slut på något innan nästa påbörjas. Exempel är yoggin eller mjölken. Han kan omöjligen ta de sista slattarna i dessa förpackningar utan de får stå och stå och stå i kylskåpet tills antingen jag tar det eller innehållet blir för gammalt och får slängas. Ett annat exempel är saften. Han dricker en hel del saft min sambo, köper hem flaskor med koncentrat. Men tror ni att han tar det sista? Nope. Det här finner jag extra intressant eftersom han då köper hem en ny flaska, med samma smak, men istället för att ta det sista från den gamla flaskan och kanske fylla på lite med saft från den nya öppnar han den nya och den gamla flaskan får stå och stå och stå. Är det inte lustigt? Han har även det draget att han sällan kan göra något helt färdigt. Oftast fattas den där sista pusselbiten, alla som varit i vårt hus kan ju se det med egna ögon 😉 Två andra exempel på det är när han ska tömma soporna, då tar han ut den gamla påsen med sopor men sätter aldrig i en ny påse i tunnan. Eller när det gäller disk, han dukar av, ställer allt på kölsbänken men kommer aldrig till momentet där grejerna ska in i diskmaskinen, istället bara står och står och står tallrikarna där på köksbänken.
Ja, ni hajar grejen.
Men nu till själva poängen av det här inlägget. Igår kände jag nämligen att han tog högsta priset i nojor. Kommer in på dass och ser då att någon har lagt (och börjat använda!) en ny dasspappersrulle ovanpå den gamla rullen som är inte är slut! Vad var det nu då!? Nu kan han alltså inte heller använda det sista på dasspappersrullen! Är inte detta otroligt fascinerande?