Torsdag

Nu blir det ett ytterligare ett med tjat om Fia fastän jag har en egen sida för henne. Det blir så nu eftersom mycket cirkulerar kring henne för tillfället.

Idag läste jag att man helst inte ska undersöka en tik för Patella innan, under eller efter löp då hormonpåverkan kan göra leder, ligament etc lösare än vanligt och det är då möjligt att missbedöma graden av Patella luxation.
Jag är helt bombis på att Fia ska löpa snart. Det är tidsmässigt dags igen och dessutom har hon ett tag nu slickat på allt, bäddar överallt, blivit mer ”mammig” än vanligt och krånglat extra mycket med maten. Precis som hon gjorde förra gången innan löp.
Även om jag inte vill glida iväg på drömmarnas moln i tron om att vetten i måndags har gjort en felbedömning kan jag bara inte låta bli. Tänk om!
Nu känns timmarna till i morgon ännu segare!

Igår upptäckte vi att en lastbil backat ner vårt fina staket. Tja, det har ändå fått stå 10 hela månader utan en skråma så det är ju inte helt illa! I alla fall inte med tanke på att vi fått vår postlåda nerkörd x antal gånger….
Jag har i alla fall ringt fabriken som lastbilarna ska till idag för att höra om vi kan sätta upp skyltar om att de får parkera på andra sidan vägen istället. Blev skickad mellan ett visst antal personer men nu ska jag nog fått rätt telefonnummer, ska ringa henne senare och se om vi kan lösa det här. Är lite trist att just staketet har pajjat, postlådor är ju inte så farligt, men staketet… Lastbilschaffisen har i alla fall försökt att resa det han backat på men det har liksom inte direkt hjälpt. Vi kommer ändå att behöva dra ut pinnarna och sätta i nya spikar. Hur kan man missa ett helt staket? Det är ju t.o.m. upplyst där nere på nätterna. Jaja, nu är det som det är, får hoppas att skyltarna väcker mer uppmärksamhet.

Igår kväll tog jag med Fisen till Linda för att gå en promenad i S-hult. Carro kom även hon. Precis när vi skulle gå började det mullra oroväckande i kanterna och vi beslöt oss för att ta Fia på en pisserunda runt huset innan vi skulle gå på den riktiga rundan så att säga. Det var nog tur för vi hann inte mer än halvvägs runt huset innan regnet kom. Och med det åskan! Det vara bara till att gå in igen och vänta ut. Fia fattade ingenting, där klädde vi på oss och hetsade upp henne om promenad och så gick vi bara runt huset! Men när regnet avtog så fick hon sin efterlängtade promenad.

Nähe, nu får jag fortsätta med tentapluggandet. Det går framåt i snigelfart!

Comments are closed.