Torsdag – snart är det fredag!

I går var jag på MR-röntgen i Vmo. Det var ett tag sen sist men efter alla de MR jag har gjort sitter processen numer i ryggmärgen 😉
Sjukskötaren (manlig sjuksköterska kallas?) konstaterade att han troligen inte behövde berätta för mig om hur undersökningen skulle gå till. Nej tack, svarade jag, och så skrattade vi lite. Men egentligen så är det ju inte kul. Det är väl ingen vidare merit att kunna processen kring att röntga hjärnan. De trodde att det skulle ta ung. 1 vecka-10 dagar innan jag får svaret. Men det beror väl på om min läkare ska skicka vidare plåtarna till Göteborg också.
Anledningen till röntgen är att de upptäckte en förändring på plåtarna efter det förra MR:et. Troligen rör det sig om en ärrbildning efter operationen men för säkerhetsskull gör man en extra MR. Och inte gnäller jag för det, heller 10 MR än ett EEG för det är det värsta jag vet!

Idag har jag skrivit och skrivit och skrivit! Nu är jag igång, on fire kan man säga 😉 Har formulerat ett syfte som jag tycker är ok och arbetar nu med bakgrund och tidigare teorier. Jag ligger lite efter de andra i gruppen tror jag då de flesta redan verkar ha gjort eller åtminstone är på väg att börja samla data genom egna undersökningar. Men jag ska nog lyckas komma ifatt. Det jag kan tänka mig att de ogillar med mitt valda ämne är att det inte finns någon vidare tidigare forskning. Det jag kan använda mig utav mest är två C-uppsatser och det kan tänkas anses vara av aningen för låg nivå. Men det skiter jag faktiskt i. För nu går det inte vela med ämne längre. Får jag back så får jag, man måste våga chansa lite :mrgreen:

Chansa har jag förövrigt också gjort idag. Målaren är här och jag har beslutat om tapeter till hall och kontor. I sovrummet har jag bara valt fonden… Det är där chansningen kommer in i bilden. ”Ta något som passar”, sa jag till målaren. ”Välj du”. Shit va kallt va!? Precis som när man går till frissan och säger ”Gör vad du vill”. Fast målaren verkade inte så pigg på att låta mig chansa på det viset så han lovade ta med sig passande kartor. Men jag låter i alla fall honom välja kartor, det är ju alltid något! Fan, det kommer bli bra när det är klart! Mest längtar jag nog till att få toaletten där uppe klar för den har jag så mycket idéer för.

Lenny var här en sväng nu på eftermiddagen och mätte till plattan. Hurra hurra! hade man kunnar tänka, men det gör inte jag. Pessimisten tänker att det ändå inte kommer bli av. Ropa inte hej förrän du är över bäcken. Här ropas inget hej förrän plattan är på plats! Lenny var i alla fall ganska upprörd över alla gnälliga kärringar. Jag antar att jag räknas in i den skaran… Han berättade om hur lusten till att göra det vi kärringar vill (dvs. renovera, hjälpa till hemma osv) fullständigt dör ut när vi drar igång med vårt gnäll om att de ska göra just ovanstående. Jag försökte förklara att om det hela hade blivit gjort hade vi ju heller inte haft något att gnälla över.  Sen får man väl till viss del hålla med honom, vi tjejer är lite mer gnälliga än killar, vi är nog det överlag oavsett vad det gäller. Det ligger i vår natur. Till vårt försvar vill jag dock påpeka för alla av manligt kön att en kvinna öppnar munnen är inte lika med att hon gnäller. Jag har märkt här hemma att det ibland inte har någon betydelse vad man säger, det är snarare att man säger något som gör att den manliga uppfattar det som gnäll, och så är ju faktiskt inte fallet.

Nu måste jag få i mig lite kvällsmat och sen får det bli kvällsprommis med Fisen.

Comments are closed.