I lördags tvättade Nicklas båda bilarna. Oj, va de blänkte fint! Inte för att jag är så värst impad av just blänkande bilar men det är ju kul att ens lilla Golf för en gångs skulle inte är så skitig att man tar omvägar runt den av rädsla för att smutsa ner sina kläder.
Som vanligt när Nicklas tvättar bilarna så blev det pissväder dagarna efter den här gången också. Det är så det är, alltid. Idag var marken vit och vägen slabbig. Våra rena fina bilar kommer inte att vara det så länge till… 🙁
Igår kväll var vi på födelsedagskalas hos pappa. Det var just han som skulle firas. Ålder: Okänd men om han får säga det själv: 25 
Fia-fis, som har varit ovanligt nere och sur de senaste dagarna (löp på gång?), var med och ställde till oreda. Nä, inte riktigt så illa. Hon, Helge och Tessie verkar vara bra polare nu. När vi är inne är det mest Helge och Fia som busar men sen när man går ut vill Tessie gärna vara med. Hon är snabb som satan och de andra har inte en chans att komma ifatt henne. Hon springer skiten ur dem helt enkelt, go Tessie!
Även av pappa fick vi nu en förlovningspresent! Vad är detta!? Jag har aldrig hört talas om förlovningspresenter innan. Men inte fasen klagar jag 😉 Vi fick två set bestående av en kopp med fat ur New Wave serien från Villeroy & Boch. De är skithäftiga! Perfekta att ha när man bjuder på fika. Man tackar och bockar.
Foto: Villeroy & Boch
Nu har jag suttit här framför tv:n och käkat frukost i en halvtimme, det går alltid mycket segare på helgen än på vardagsmorgonen.
Jag måste ha suttit i någon halvt vaket, halvt sovande sinnesstämning för det är först nu som jag upptäcker att jag hela tiden kollat på tv-shop. Faste det är väl egentligen inte det värsta utan det måste väl ändå vara att jag kollar på norska tv-shop! På vilket sätt anser jag att detta berikar min morgon? Uppenbarligen gör jag det eftersom det har varit intressant i en halvtimme. Det har varit lite Jessica Simpson-mirakelgrejer och lite smink som trollar bort allt. Inte illa.
Jaha, nu börjar visst Lassie istället. Det tittade jag på ett tag när jag var mindre. Vi hade ju collie hos pappa så man var väl lite extra impad av just den anledningen. Nämen, nu blir Lassie instängd i en lastbil! Så kan det gå.
Nähe, om man skulle ta och göra lite nytta istället.
I morse var det nära att honkatten Ester lades ut i annons på blocket. Jag var vansinnig!
Dammsög nämligen här hemma igår. Det var rent och fint när vi gick och lade oss på kvällen. Grusfritt, dammfritt och smutsfritt. Jag var nöjd.
I morse är det första jag ser en massa äckligt grus, sand och all möjligt böööös i köksfönstret. Gaaaahhhh! KATT! På golvet under bordet hade hon dessutom droppat en massa kvistar och gräs. Såg ut som om vi odlar skog inomhus…
Jäkla katt och förbannade kattlucka!
Det som gör mig mest förbannad är att hon ska envisas med att sitta i fönstret eller på köksstolarna på nätterna när vi inte är ser henne. Hon vet så väl att hon inte får vara där. Sofforna och vardagsrumsfönstret är helt okej, det vet hon men ändå kan hon inte låta bli köksfönstret och köksstolarna!
Våra tidigare gröna sköna köksstolar är numer brunfläckade och slitna efter att hon lämnat grus och smutsspår efter sig.
Tack och lov är det inte dödligt ofta som Ester springer runt med skog i pälsen. Hankatten är värre, det verkar som om han fått för sig att rulla i någon grushög innan han kommer in på nätterna för man kan nästan varje morgon se kattspår i grus på skinnsofforna.
Jag lever i en svinstia
         
Nicklas: Det är en dansk som dömer på utställningen den 14 september.
Josse: Jag vet, jag sa ju det sist. Det är väl samma dansk som ska ha utställningskursen som din farbror pratade om.Â
Nicklas: Samma dansk?
Josse: Ja, det skulle ju vara en dansk sa din farbor juh!
Nicklas: Men Josse, det finns väl mer än en dansk här i världen.
Josse: Ja, det vet jag väl, jag är ju halvdansk! Men ändå…
Idag fick jag ett mess från Cina om att hon skulle till H-stad och eftersom jag redan var därnere på föreläsning passade vi på att käka ihop innan vi åkte hem. Blev Idas krog som vanligt, jag älskar deras Pizza Vegetariana! Var vrålhungrig efter att ha suttit på föreläsning till 13, så en pizza satt inte helt fel.
Jag hade ett jädra flyt gällande parkeringen. Hade lagt i pengar till 14.33. Klockan 14.45 kom jag ner till p-huset igen och då var lapplisan bara några bilar bort. Vet iofs inte hur lång tid man måste ha stått över för att få böter men med min tur så… 😉
När jag kom hem började jag bli hungrig igen. Inte sådär jättemycket som i H-stad men tillräckligt för att det inte skulle hjälpa med en macka liksom. Så det blev till att lyfta på telefonluren och ringa efter en pizza (nr 2 för dagen). Jag och Nicklas delade på en smarrig sak med fläskfilé och bearnaisesås. Mmmmmmmm…
Men det gjorde inte så mycket för vi gick en promenad med hunden innan vi satte tänderna i onyttigheterna.
Dagens lärdom:
– Mycket hungrig = en hel pizza
– Lite hungrig = en halv pizza
När vi var i Thailand hände en liten (o)lycka. En av Jari och Gunillas katter ville inte komma in för att ta sitt p-piller när Jenny var där. Tja, resten kan ni ju räkna ut själva 😉
För två dagar sedan damp det ner fem små kattungar, varav endast två överlevde. Igår åkte vi dit för att ta oss en kik på de små liven. Och små var de! En sköldpaddsfärgad och en gul/vit. Den förstnämnda är med stor säkerhet en hona p.g.a. färgen och den andra såg ut som en hane,men det kan ju vara svårt att se när de är såhär små.
Naturligtvis sköljde ett enormt vill-ha begär över mig, men jag får minsann låta bli. Två katter får räcka. Jag är ju egentligen inte ens kattmänniska, hund är mer mitt djur. Men söta var de!
       
Bara så att ni vet: Det är mysigt med hund.
Idag när jag satt i soffan och läste en otroligt seg och tråkig bok om hur man kan få in estetik och kultur i sin undervisning ville lilla Fisen komma upp i soffan. Det var ju inget ovanligt med det. Hon vill alltid ligga nere vid fötterna och snarka när jag läser. Men idag dög det inte med att ligga vid fötterna. Nej, hon skulle upp i knät. Det kvittade liksom att jag satt och höll en bok, på något fantastiskt sätt lyckades hon åla sig in under boken och vips så låg hon utsräckt i min famn. Mysfaktorn var mycket hög!
Nicklas är annars den stora idolen vars famn hon mer än gärna kryper upp i men idag dög alltså jag! Den tråkiga boken fick va för en stunds mys istället. Det är äkta lycka att ha en liten Fis som vill ligga i ens famn.
Ikväll började nybörjarkursen på Brukshundklubben här på orten. Fia och vi var naturligtvis på plats. Hon tyckte det var oerhört spännande med alla dessa dofter och framförallt: alla dessa hundar! Försiktigt fick hon hälsa på några av dem och jag tror hon fann en vän i en av de mindre hundarna.
Vi körde lite kontaktövningar där jag upptäckte att Fia tycker att levergodis inte alls är lika lockande som leksaken. Intressant. Jag lärde mig också att jag inte ska ha förlovningsringen på när jag håller i kopplet för när hon drar trycker lädret in ringen i handen och vips så har man fått blåsor. Så på tisdagskvällarna hädanefter kommer jag att vara oförlovad 😉
Lite trist var det på teorin där vi fick ett papper om olika ”rasgrupper” där Frallan stod under rubriken Kamphundar. Visserligen är rasen en korsning av olika kamphundar, bland annat, men den har aldrig använts till det ändamålet. Frallan framavlades för att vara ett fulsöt sällskap åt hovdamerna på hoven i Frankrike.
Det var synd att man i pappret mest skrev negativa saker om dessa s.k. kamphundar. Det var en massa förbud mot vad man inte får göra och avslutande med en varning ”Det behöver inte hända något men när det händer något så gör det det rejält”. Precis som om det inte är så med alla hundar!?
Jag vet en J.russel som bet sig fast i halsen på en annan hund, jag vet en blandras mellan Schäfer och bordercollie som det slog slint på i huvudet totalt.
Varför stod det inte på de andra ”rasgrupperna” att man aldrig kan lita på sin hund till 100%, oavsett ras?
Btw så tillhör Frallan rasgrupp 9, sällskapsraser. När vi är på utställning är det inte särskilt ofta man ser en ring för kamphundar 😉
Ser i alla fall fram emot nästa tisdag. Det ska bli kul att gå kurs! Jag tror att vi kommer lära oss massa nyttigt. Och förhoppningsvis får de andra i gruppen lära sig vilken go hund Frallan är, när den vill
Fick ett brev för ett tag sedan om att någon skulle komma hit och byta vår elmätare. Eftersom den sitter i källaren, som enbart kan nås om man går igenom huset, var någon av oss tvungen att vara hemma när bytet skulle ske. När det nu skulle ske… Mellan 07.00 och 16.00 skulle de komma. Det var ju en bra och tydlig tid!
Jag har gått här och surat över att behöva viga hela min dag åt väntandet. Inte kunna gå ut med hunden, inte kunna åka och handla utan bara sitta inne och vänta. Men vi hade tur. Klockan 07.00 ringer telefonen och då står killen inne i Sms centrum och vill ha en vägbeskrivning. Någon minut senare står han i källare och ytterligare några minuter senare är han klar. Smidigt!
Den enda som ogillade det här besöket var väl i så fall Fia. Här släpper matte och husse in en vilt främmande kille i hennes hus liksom. Hon blev så förvirrad att hon knappt visste om hon skulle hälsa eller inte. Hon satt i köket och kollade växelvis på killen i källaren och på mig, helt frågande. Vad gör han här? Varför reagerar inte matte och husse på att det står en främmande man i deras källare? Mysko…
Ännu mer förvirrad kommer nog det lilla livet vara ikväll, nybörjarkursen på brukshundklubben börjar nämligen då. Spännande! Men också förbaskat nervöst, jag vet ju att min pli på Fia är = noll. Vet heller inte hur jag ska göra under teorin. Funderar på att gå dit, vi bor ju så nära, men i så fall måste Fia vara med när vi har teori i klubbstugan, vilket kan bli jobbigt. Men om jag tar bilen istället och sätter henne i den är risken stor att hon drar igång och ylar, hon gör inte alltid det men ibland händer det. Samtidigt vore det ett ypperligt tillfälle för henne att just träna ensamträning där i bilen. Om det inte är för kallt… Jisses, vilka bekymmer! 😉