Månad: april 2008

Ett utdrag ur en sammanfattning av innehållet i en av de böcker som vi har som kurslitteratur för tillfället:

”Den traditionella diktomin (motsättningen) mellan tänkande och kroppens aktiviteter, mellan själen och kroppen och mellan verbalt och ickeverbalt, granskas kritiskt. Därefter diskuteras användningen av ett vertikalt/hierarkiskt medieringsbegrepp som ser skriftspåket som den mest betydelsefulla medieringen i såväl skola som samhälle. Mot detta föreslår vi ett horisontellt medieringsbegrepp som bättre täcker in mångfalden av medieringsprocesser i såväl dagens samhälle som i människans liv, och som beaktar medieringarnas olika funktioner samt olika konstarter och genrer.”

Man blir ju bara sååå sugen på att läsa denna boken när sammanfattningen är så klar, tydlig och intressant. Men det är ju inte mkt att välja på, bokjäveln är obligatorisk.
Om någon blir dödligt sugen på att läsa den heter den ”En kulturskola för alla – etetiska ämnen och läroprocesser i ett mediespecifikt och medieneutralt perspektiv” skriven av Marner och Örtegren. Kan tänka mig att det blir rusning till biblioteken nu…

Btw, jag måste ha klarat tentan idag! Skrev som en liten gnet i 3 timmar. Underkänner hon mig nu kommer jag bli very very pissed.

Den här dagen har varit sååå seg och lång. Inte för att jag har fått något vettigt gjort. Har suttit med den där äckliga boken om Brittiska historia och läst och läst och läst. Inte fan blir man klokare av det. Har pendlat mellan aha-upplevelser med en tillhörande självförtroendeboast och fullständig förtvivlan över min oförmåga att förstå och komma ihåg. Men mest av allt har jag nog bara varit förbannad för att jag ska behöva sitta här och plugga in detta som inte en jäkel med båda fötterna på jorden har användning av att veta. Jag behöver det inte ens i mitt yrke som lärare! Jag skulle hellre villja ha en liten kunskap om mycket än en djup kunskap om lite. Men i den här kursen ska man tydligt ha en djup kunskap om allt som hänt i Storbritanniens historia. Shit, nu blir jag nästan förbannad igen bara jag skriver om det… 😉 Röd i fejset och pirr i magen av ilska liksom.
Kollade igenom gamla prov jag skrivit (mmm har blivit några gånger nu i den här kursen), har fått G och G+ på mina svar men aldrig VG, jämförde sedan med boken och kan omöjligen förstå vad jag har missat. Vad är det som läraren tycker är sååå otroligt viktigt som jag inte kan se? Inte tusan har man fått reda på vad det är heller så det är inte så lätt att skriva rätt på frågan nästa gång man får den.
Egentligen är ju historia väldigt kul, och intressant. Men när man ska skriva salstenta på frågor från en bok på 300 sidor med text i en storlek som gör att t.o.m. jag behöver förstoringsglas tycker man inte att historia är så värst kul längre. Heller inte när alla frågorna är breda likt en ladugårdsdörr och man måste fundera i banor som ”vad tycker läraren är viktigt?”. Komiskt att vi hela tiden matas på högskolan om att det är viktigt att motivera för eleverna varför de behöver kunna saker och att de ska lära sig för sin egen skull, inte för att läraren vill.
Jag tycker att det är intressant att veta varför t.ex. det engelska språket ser ut som det gör. Vad har hänt i historien som gör att man pratat som man gör. Sånt är intressant för mig som engelsklärare. Men jag skiter högaktningsfullt i vilka två händelser, ur politisk, social och kuturell aspekt, som påverkat landet mest under 1700-talet. Jag bryr mig heller inte om The Glorious Revolution eller hur det kommer sig att England blev en Parlamentarisk demokrati. Jag ska ju undervisa små 13-15 åringar i engelska, inte bli forskare eller undervisa historia.
Måtte ingen lärarstudent ta sin utbildning på fullaste allavar så de stackars ungarna blir matade med en massa onödigt vetande. Prio 1 måste väl ändå vara att få dem att kunna förstå och göra sig förstådda på det engelskaspråket. Därmed tillkommer att få dem att komma till lektionen, att få av dem kepsen, att se till att de har pennor med sig, att de öppnar sina böcker… 😉 Nä, riktigt så illa är det väl inte kanske.

Jaha, då var det dags att återgå till studierna. Jag kanske skulle starta en anti-högskolan blogg istället för det känns som om jag nästan bara bloggar om sånt nuförtiden. Tänk om jag hade lagt all den energi jag lägger på att hata högskolan på att istället plugga, ja då hade jag haft fullpott på vartenda prov och uppgift

Jag kan inte låta bli att fundera på vad den här bruden har fått för att glorifiera Högskolan i Halmstads lärarprogram. Pengar? Frikort på kåren?
 

”Hur är utbildningen?
– Den ger kunskap, erfarenhet och konkreta verktyg som jag kan använda i min undervisning. Det bästa är att det är mycket koppling till det praktiska.”

”Min senaste VFU varade i sex veckor”

Min kommentar: Det där med konkreta verktyg brukar jag önska men får alltid till svar att sådant inte hör hemma på högskolan, sånt får vi lära oss på VFU:erna. Den längsta VFU jag har haft varade i 4 veckor. Annars har det mest varit strödagar, ofta 10 dagar utspridda under en hel termin.

 

”Hur är undervisningen på Högskolan?
– Den är varierad – föreläsningar varvas med gruppdiskussioner och praktiska inslag då vi får tillämpa kunskaperna.”

”Vi får gott om praktiska tips på hur man med enkla metoder kan göra undervisningen rolig, och vi har kunniga lärare som inspirerar.”

”…det blir en nära relation med lärarna. De vet vem jag är och jag kan alltid vända mig till dem om jag undrar något eller har något jag vill diskutera.”
 

Min kommentar: Har skrivit på vartenda kursutvärdering att jag skulle vilja slippa läsa en massa forskares teorier om saker och ting och istället få lära mig att undervisa. Jag vill få med mig praktiska verktyg och inte forskarnas flumm. Får varje gång, som sagt, till svar att praktiska undervisningmetoder och verktyg får vi skaffa oss på praktikerna, det kan man inte få på högskolan. Angående diskussioner med lärare så fungerar ju det okej, om man mejlar, inte ringer och stör, bara mejlar. Har man tur får man svar inom de närmsta dagarna, och då, förhoppningsvis, har det inte blivit en massa misstolkningar av det skrivna ordet. För i så fall får man börja om med ett nytt mejl…

Finns det en annan hemlig lärarutbildning på högskolan som jag har missat?
Eller så har hon bara haft en jäkla tur, och jag en jäkla otur 😉