Godmorgon!

Nu ska vi snart ge oss av mot Skåne för att hämta hem den här söta valpen.

 valpen-16.jpg    valpen-15.jpg 

Spännande! Jag har inte sovit många timmar i natt och de få jag sov spenderade jag med att drömma otäckt.
Nu kan man lätt tro att sovbristen och drömmarna berodde på / handlade om valpen men icke. Det är tydligen Photoshop som påverkar mitt liv mest just nu. Drömmer om de olika verktygen, mardrömmar om hur jag inte hittar rätt verktyg eller att ajg inte lyckas förklara hur ajg har redigerat en bild. Hua, vad otäckt 😉
Satt uppe till 12 igår kväll för jag kunde inte slita mig från Photoshop. Förökte fixa en bild från Thailand. Ville testa att ta bort människor och hus. Resultatet är sådär. Är nöjd med att ha lyckats få bort ”civilisationen” men inte nöjd med ljus, färg och skärpa på bilden. Stranden känns för vit och havet för blått. Men den ska vara som en resetidningbild så det är ett paradisutseende jag söker. Det var svårare än jag trodde att få ett snyggt men ändå verklighetstroget resultat. Slänger ut bilderna här så kanske någon av er har förslag på vad jag bör ändra och det vore super om ni också kunde berätta hur jag ändrar det 😉

strand-orginal.jpg Orginalet

strand-omgjord.jpg Min omgjorda bild.

Nähe, nu är det dags att hämta valpsingen. Snuffelfnuttesötis! :mrgreen:

Höjden av att vara äckelmagad

Idag när jag och Nicklas var på väg till S-hult började vi prata om morgondagens hämtning av valpen. Valpen kommer troligtvis bli åksjuk. Vi har prata om det flera gånger. Nicklas kör – Josse håller valpen, Nicklas kör – Josse håller valpen osv. Det är en bra fördelning, den mest trafiksäkra. Men under dagens diskussion gick något fel, plötsligt nämndes ”Nicklas håller valpen – Josse kör”. För att förbereda Nicklas på vad som kan hända i hans knä började jag noggrant beskriva en hundspya. Nicklas ville ju inte vara sämre så han drog till med lite kräkljud och då mitt bland spysnack och kräkljud börjar han klökas. Äkta klök! Det skulle liksom inte vara med där i hundkräkljuden. Vi fnittrar lite åt det och Nicklas gör ytterligare ett tappert försök till att härma hundkräkljud. Samma resultat igen! Äkta klök!!! Då lade vi ner, Nicklas kör – Josse håller valpen, that’s it. 

I morgon gäller det…

… som Linda S sa!

I morgon är det alltså dags för oss att hämta hem den lilla valpen, som fortfarande inte har något bestämt namn… Jag vägrar välja namn innan jag fått ”umgås” lite med henne för att känna av vad hon är för något. Hon har hetat Caisa fram till nu men det går ju inte eftersom Nickos föräldrars hund heter det.

Har varit lite nervig idag eftersom vet.besiktningen skedde nu i eftermiddags. Uppfödare hade lovat att ringa och berätta hur den gått. Min mobil började vibrera när vi väntade på pizza efter att ha besökt mamma (som för övrigt har haft inbrott, igen!). Uppfödaren började med att säga: Okej, nu är det så här… Och strax därefter började min ben att darra. Jag hann tänka en miljon olika tankar. Hon vill behålla valpen, valpen är sjuk, herregud valpen är död! Men det var inte så farligt. Valparna har fått en allergisk reaktion på något så de har utslag, men de är påväg bort.
En lättnadens suck.
Antingen beror det på fodret eller på att de blivit utsatta för något annat de inte tål, uppfödaren nämnde något om att en besökare hon haft varit starkt parfymerad och att valparna kan ha slickat på besökaren och därav reaktionen. Men det är ju en pissgrej i jämförelse med vad jag trodde att hon skulle säga!
Lite motstånd borde vi ju få möta i det här valpköpet som i övrigt har flytit på bra. I vanliga fall är det år av väntetid i kö på en sådan här hund och vi har haft turen att hitta en uppfödare som känns super och vars hundar är rediga myspottor!
Det ska bli förbannat kul att få hem den lilla sorken i morgon. Jag ska njuta som bara den av den här nattens sömn för jag ränkar med många kisserundor i trädgården kommande nätter 😉

Angående inbrottet hos mamma vet jag inte om det värsta är själva inbrottet eller om det kanske till och med är mer skamligt att polisen inte anlänt eller ens ringt upp den drabbade familjen 4 timmar efter första anmälan! Kanske farbror polisen skulle sluta ägna sig åt att haffa 5-km-över-hastigheten-fart”syndare” och istället snabbt kunna hjälpa folk som har blivit utsatta för brott.
Ja, jag vet att polisen är underbemannad men då får de la jobba hårdare för fan. Sånt är livet och kjolen är randig. Jag betalar skattepengar, förtkörningsböter (om de skulle komma) och anmäler upphittade saker till polisen och anser mig då kunna kräva vissa saker tillbaka. T.ex. ett snabbt agerande om mitt hem har haft inbrott. Det är väl ändå inte så mycket begärt?

MVG tack.

Nu ska jag åka iväg på personaladministrationskursen och jag lovar er att ni har en jävligt förbannad Josse om inte bokstäverna MVG står präntat på mitt prov. Jääävligt förbannad. Om det nu inte är så att man bara kan få VG, då är ett VG helt ok, men om, jag säger om, det går att får MVG, wohoo, då ska det står på mitt prov.

Kräkus

Nu har vi lämnat hem lilla Tessie, eller Kräkus som Nicklas så vackert har kallat henne. Det med tanke på den aktivitet, att kräkas, hon ägnat sig åt under den här passningen. En relativt renlig hobby dock, utfördes nämligen endast 1 gång av 6 möjliga inomhus och då var det av lindrig sort.
Känns ganska tomt här hemma just nu. Lite deppigt att ingen kommer och viftar på svansen åt en då man stiger innanför ytterdörren, eller utanför toalettdörren, eller byter rum.. 😉
Ser nu fram emot morgondagen då jag äntligen ska få städa. Nu menar jag inte lite enkelt dra dammsugarn fram och tillbaka utan verkligen städa. Under soffor och säng, damma, gnugga och torka golv. Vartenda litet gruskorn ska bort! Gruskornen har nämligen varit min värsta fiende under den här hundvaktsveckan. Hårtussar klarar jag fint, de stör mig inte så mycket, men gruset, det satans gruset är värre. Det har varit så illa att min, annars så väl fungerande taktik, att kränga på sig ett par tjocka sockar (kan även kallas för någon form av förnekelse) inte alls gjorde mig mindre grusig under fötterna. Hundar verkar ha en talang för att hitta både stora jävla gruskorn och små satans fjuniga gruskorn. Som pest eller kolera…
Men nu är grusens tid förbi, åtminstone till på lördag då nästa lilla marodör anländer…

Tji fick jag.

Hunden lade en pizza på morgonpromenaden…
Kan inte vara normalt att spy sådär ofta?
Men hon är fortfarande pigg, äter hundgodis om hon får och dricker vatten som hon ska.
Mysko vovvsing 😉

Sista dagen som hundvakt

I kväll ska Tessie hem till sig igen. Det har gått riktigt bra att ha henne den här gången. Sist var hon väldigt deprimerad, åt inte så mycket och såg ett stort nöje i att jaga våra katter, inte populärt… Men den här gången har hon varit pigg och go, hon har låtit bli katterna och ätit någorlunda.
Det som bekymmrat mig lite är att hon har kräkts fyra gånger sedan i torsdags varav två gånger skedde igår! Eftersom hon verkar pigg annars och har ätit normalt har jag inte oroat mig så mycket men valde ändå att ringa veterinären igår, efter spya nummer två, och kolla läget. Hon trodde att det kunde vara att Tessie ätit något snusk, att hon har något som sitter fast i halsen eller att hon helt enkelt bara saknar sin familj. Hon tyckte att jag skulle ha koll på att hunden inte blir sämre för då borde vi åka in. Men än så länge verkar det inte vara någon fara, hon åt sin mat igår eftermiddag och har fortfarande inte kräkts upp den. 
Jaha, det var dagens trevligaste samtalsämne. Nu ska jag gå en runda med kräkus-hunden.
Bjuder på en bild på snyggingen.

tessie-myser-pa-filten.jpg

Det vilar en förbannelse!

Gjorde ett nytt försök till att läsa SPCS via medborgarskolan nu ikväll. Det gick som förra gången, inte alls…
För er som inte minns påbörjade jag och Nicklas en SPCS-kurs i våras, tyvärr visade det sig att lärarens kunskap inte räckte till och vi, liksom flera andra, valde att hoppa av. Nicklas gav upp där och då men jag beslutade mig nu i höst för att ge kursen en ny chans. Det började bra, läraren verkar mycket kunnig och trevlig. Det kunde ha blivit en bra första lektion om SPCS hade varit installerat på datorerna…
Endast en dator i klassrummen kunde använda programmet åt gången, fattades licenser eller vad det var läraren muttrade om. Så det vara bara att packa ihop böckerna oh åka hem igen. Fast den här gången kan man ju knappast skylla på läraren, snarare gymnasiet vi är på som inte har kollat upp att deras datorer inte fungerar. Jaja, får ta nya tag till nästa tisdag. Någon gång ska jag väl lyckas lära mig skiten!

Jag bjuder på den…

Om våra grannar känner sig uttråkade kan de ju alltid slänga en blick ut igenom fönstret vid 22.40 varje kväll. Då tar nämligen jag och Tessie vår minipromenad innan det är läggdags. Tessie i ett klädsamt rosa halband och jag i ett par mindre klädsamma pyjamasbyxor. Gröna med svarta prickar är de och i ljuset från gatlamporna får de en underbar glans över sig. Det är glamour på högsta nivå. Norra Smålandsstenar får sig en stänk av Oscarsgalan varje kväll, det är lyx det!

jag-ska-rasta-hunden.jpg  Jag och Tessie gör oss redo för sista kisserundan för dagen. Röda mattan, here we come!

Kommer sabba vartenda foto

Hade gjort halva lektion 2 i Photoshopkursen idag. Den går på distans så jag sitter hemma, kollar på en film som Mattias på Moderskeppet har gjort, pausar och övar, kollar lite till, pausar och övar. Så där håller jag på. Märker dock en tendens att pauserna blir längre och längre för varje gång. Jag blir mer och mer indragen i Photshops värld och när jag väl håller på rinner tiden iväg. Jag vill fixa alla mina kort på en gång! Helst nu.
Jag kan ta bort röda ögon, fixa facet på folk så alla fläckar försvinner och kopiera runt saker i en bild. Det är så kul!
Men jag ser samtidigt en fara i det här. Får hålla fingrarna i styr och inte photshoppa bort vartenda bild vi har, något kan ju få förbli äkta. Men det är nog lätt hänt att man, när man behärskar programmet, fixar lite väl för mycket.
Än så länge är jag väldigt mycket nybörjare, det märks när man jämför mina bilder med de andras som läser kursen. Men jag ska nog fan lära mig jag också!
Det här gjorde jag idag, inget stort men ett framsteg för mig.

jag-och-ester-svartvit-org.jpg  Det här är orginalbilden endast omgjord till svartvit med autofunktion.

josse-och-ester-svartvit-2.jpg Det här är min omgjorda bild. Jag har använt autofunktionen för att korrigera levels, colours och contrast (Latmansversion? – Ja men visst!). Jag har fixat till fläckar eller ojämnheter i mitt ansikte med Healing Brush. Efter det markerade jag oss två med magnetlassot och lade en feather runt mig och Ester, dvs. gjort så att vi smälter in mer i omgivningen, blurrat ut våra kanter (fan va svårt att förklara…). Efter det skiftade jag det markerade området och lade en Gaussian Blur på bakgrunden för att få den mer suddig.
Ähh, va tusan, jag har egentligen ingen aning om vad jag har gjort men något liknande det här var det väl 😉